Varför är fisket reglerat?

Vänerns vilda lax- och öringstammar
är en unik men sårbar resurs

För att ändå kunna fiska lax och öring i Vänern sätter man ut odlade fiskungar – så kallad smolt – som växer upp i sjön och blir till det fiskbara bestånd som sport- och yrkesfisket bygger på.

De två kvarvarande naturliga laxstammarna, Klarälvslaxen och Gullspångslaxen, är helt unika. De är bland Europas sista storvuxna sötvattenslevande laxar, som lever hela sina liv i sötvatten. Efter 1–4 år i älvarna vandrar de ut i Vänern, där tillväxten kan vara otrolig – vissa laxar når upp till 10 kilo på bara några år.

 

Laxöring hoppar i laxtrappa.

Varför får man inte fiska vild lax och öring?

De rinnande vattendragen runt Vänern – som Klarälven och Gullspångsälven – är lek- och uppväxtområden för lax och öring. När älvarna byggdes ut med vattenkraftverk, dammar och rensningar, förstördes stora delar av deras naturliga livsmiljöer. Många fiskar förlorade helt möjligheten att vandra mellan uppväxtområden i sjön och lekområden i älvarna.

Det ledde till att de vilda lax- och öringstammarna nästan försvann. Idag finns bara små rester kvar av de ursprungliga populationerna – därför är de helt fredade från fiske.

 

Utsättning av smolt i Vänern.

 

Kompensationsutsättningar för att bevara fisket

För att kompensera för de skador som vattenkraften orsakat ålades kraftbolagen att sätta ut odlad smolt. Det är en skyldighet som regleras i vattendomarna och som syftar till att hålla ett livskraftigt bestånd i Vänern.

Tidigare skedde de flesta utsättningarna i Klarälven, där man även fångade avelsfisk till odlingarna. Sedan 2023 gäller en ny utsättningsstrategi och nu görs en större del av kompensationsutsättningarna direkt i Vänern.

För att smolten ska överleva och växa till starka fiskar är kvaliteten avgörande.
Länsstyrelsernas fiskeutredningsgrupp (FUG) har därför tagit fram riktlinjer för smoltkvalitet – där faktorer som smoltifieringsgrad, storlek, ålder och eventuella skador bedöms.

 

Laxfond Vänern kompletterar utsättningarna

Laxfond Vänern bildades på 1980-talet för att stärka kompensationsutsättningarna och skapa ett sportfiske i världsklass efter lax och öring i Vänern. Fonden finansieras av kommuner och län runt Vänern och använder sin avkastning till att sätta ut lax och öring – och till projekt som gynnar fisket och miljön i sjön.

Under åren har mängden utsatt fisk varierat, men engagemanget från sportfiskeklubbar, trollingfiskare och privatpersoner har blivit en allt viktigare del av verksamheten. Genom deras frivilliga bidrag har Laxfond Vänern kunnat öka antalet smolt som sätts ut och därmed förbättra fisket i hela Vänern.