Anna-Karin Ekman – skeppsmäklare i Karlstad

I år blev Anna-Karin Ekman första kvinnan på ordförandeposten i Sveriges Skeppsmäklareförening, en anrik organisation som funnits i mer än 100 år. Hon är också VD för skeppsmäklarföretaget Bror Andrén och ser enorm tillväxtpotential för Väner-sjöfarten. Inom snabb tid kan godsvolymen fördubblas, om vilja och samsyn finns.

Kan du berätta lite om din bakgrund? Hur blev du skeppsmäklare?

– Det var mest en slump. Jag hade en nära vän som arbetade här och de behövde hjälp en sommar då jag studerade vid universitetet. När jag var klar med mina studier i informatik i början av 2000-talet så kraschade IT-marknaden. Då fanns det inte mycket jobb inom den sektorn. Jag fick ett erbjudande om arbete här på Bror Andrén, som jag tog. Genom åren har det hänt mycket, och nu är jag VD och har varit det i 12 år. Sen 2020 är jag även invald i styrelsen för Sveriges Skeppsmäklarförening och i år blev jag ordförande för föreningen.

Vad innebär det att vara skeppsmäklare? Hur ser en vanlig arbetsdag ut för dig?

– Det varierar. Som fartygsagent är vi kontaktytan mellan rederierna och de svenska myndigheterna. Vi sköter anlöpet, ser till att alla papper är i ordning och att rätt myndigheter kontaktas, som Tullverket. Alla fraktbåtar går via Göta älv och det behövs tre lotsar vardera vägen som vi bokar. Under pandemin blev vi mer digitaliserade och kan delvis arbeta hemifrån, men när vi har ett fartyg i hamn är det viktigt att vara ombord då vi hjälper besättningen att köpa reservdelar, mat, mediciner och kläder och att boka läkartider och så. På det hela är det ett omväxlande och roligt jobb.

Vilka typer av fartyg och varor hanterar du främst inom Vänernområdet?

– Vänerns trafik präglas av skogsindustrin. Råvaror som massaved anländer till industrierna, och förädlade produkter som sågade trävaror, exporteras. Vi hanterar även bulkvaror som petroleumprodukter, vägsalt för vinterväghållning och stora maskindelar för export, som Valmets pappersmaskincylindrar som fraktas ut i världen. De kan inte transporteras på något annat sätt än med fartyg.

Vilka är de största utmaningarna med att arbeta som skeppsmäklare här?

– En utmaning är ju att fartygen måste passera Göteborg när de färdas på Göta älv. Det planeras att byggas fler broar över älven i Göteborg, vilket kommer påverka sjöfarten än mer än vad Hisingsbron redan gör idag. Här tycker vi att fler borde se sjöfarten som den positiva faktor den är för miljö och samhälle, och förstå att Vänern är en viktig transportväg för regionen. Och att det finns en enorm kapacitet att kunna öka godsvolymerna om det görs en ordentlig politisk satsning.

Hur då? Berätta mer.

– Många vill få över mer gods till sjöfarten. Järnvägen är eftersatt, och mer godstrafik på vägarna korkar igen dem. Till skillnad från fordon på vägarna så stör inte fartyg någon, och ett fartyg kan lasta så mycket mer än en lastbil. Om en lastbil tar 30–40 ton gods kan ett fartyg ta 4000 ton. När de nya slussarna är på plats i Lilla Edet, Trollhättan och Vänersborg runt år 2030 kommer vi kunna ta upp större båtar på Vänern, och vi kan snabbt dubbla godsvolymerna. Varken väg eller järnväg kan dubbla sina godsvolymer på så kort tid. Men för att det ska ske behövs samverkan och samsyn.

Vi lever i en orolig tid då mycket händer i omvärlden. Har ni märkt av det?

– Ja, hanteringen av besättningsbytena har stramats åt. Byten får nu bara göras på gränsövergångsställen och i Värmland är det Karlstad. Så det blir krångligt när en båt anlöper Gruvön (utanför Grums) och ska byta manskap. Och för ryssar har det blivit svårare att mönstra på och av och ta sig hem. Besättningarna är ju blandade och när kriget bröt ut satt ukrainare och ryssar intill varandra på bryggan och grät. Med inträdet i Nato märker vi också att kustbevakningen är mer på tårna.    

Vad betyder Vänern för dig personligen, och vad är det bästa med att arbeta i den här regionen?

– Vänern och Göta älv är livsnerver för transporter och arbetstillfällen här i regionen. Många inser inte hur betydande Vänern är och hur sjöfarten påverkar lokala arbetsplatser och ekonomin. För mig känns det viktigt att vara en del av det.

Vilka råd skulle du ge till unga som är intresserade av att ge sig in i sjöfartsbranschen och kanske bli skeppsmäklare?

– Att våga vara nyfiken och lära sig av erfarna kollegor är viktigt. Att ha ett genuint intresse för problemlösning, och gå en utbildning inom logistik och sjöfart som på Chalmers.

Här kan du läsa mer om Karlstads Skeppsmäkleri & Spedition