John Zafaradl – Vänerresurs

John är ursprungligen från Skaraborg men har bott i Karlstad sen millennieskiftet. Sen 2019 har han jobbat som affärsutvecklare på Visit Värmland men är just nu tjänstledig för att leda Vänerresurs. Ett jobb som passar perfekt då han har bred erfarenhet från att utveckla olika delar av den regionala besöksnäringen.

Själva projektet Vänerresurs jobbar med övergripande frågor som hur man på ett långsiktigt och hållbart sätt kan ta vara på och utveckla Vänerns fiskresurs, både som livsmedel, som en del inom områdets måltidsturism och som underlag för sportfisketurism. Projektet är en brygga mellan det nedlagda Fiskeområde Vänern och de nya leaderområden vars insatsområden har fokus på Vänern i den nya programperioden.

Berätta, hur kommer det sig att du började jobba med just Vänerresurs?

– Jag har alltid haft ett brinnande intresse för Vänern och fisket. Sjön ligger mig mycket varmt om hjärtat och är en fantastisk möjlighet både ur ett besöksnäringsperspektiv och som resurs för livsmedel. Dessutom har Vänern en rik historia och ett kulturarv som förgyller både natur- och måltidsupplevelser.

När jag hörde att det dåvarande leaderområdet ”Fiskeområde Vänern” skulle avslutas väcktes en del frågor. Ett värdefullt nätverk hade byggts upp, och jag ville inte att det skulle gå förlorat. Så när projektledartjänsten för Vänerresurs dök upp så tvekade jag inte att söka. Jag ville fortsätta arbetet, hålla ihop nätverket och inspirera till långsiktiga insatser, oavsett om det handlar om sportfiske, yrkesfiske eller besöksnäring.

LEADER är en projektmetod finansierad av EU som du jobbat med tidigare. Vad tycker du är dess styrka?

– Det är en möjlighet för kreativt tänkande, där lösningar och nyskapande idéer kan bli verklighet och formas ur en insats som aldrig annars hade kommit till skott. Lokala behov och förutsättningar respekteras, och det fina är att utvecklingsprojekten bedöms av såväl den privata, offentliga och ideella sidan. LEADER bygger på lokalt engagemang och samverkan och är ett verktyg för att stärka landsbygden om det så handlar om folks livskvalité, ekonomi och affärsutveckling eller platsutveckling.

Projektet Vänerresurs startade i juni 2023, hur har det gått hittills?

– Startsträckan i projektet var lite tuff och det tog mig några veckor med möten, briefingar och insamling av material för att bli varm i kläderna. Men jag har mycket bra stöd från samtliga involverade leaderområden, min projektgrupp och från andra organisationer som Vänersamarbetet. Så just nu går det väldigt bra.

Vilka är de största utmaningarna inom projektet?

­– Tidigare när Fiskeområde Vänern fanns hade vi ett leaderområde som täckte in hela Vänern, nu är det uppdelat på tre områden. Fast jag tycker inte att det är något problem. Alla tre områdena har gjort ett mycket bra arbete med att synka sina strategier och insatsområden kring Vänern.

Är det några frågor som är mer komplexa än andra?

– Absolut. Långsiktighet och hållbart nyttjande av Vänern är över lag en komplex fråga, men också den jag känner mig mest bekväm med.

För 20 år sen behövde vi ”bara” ta hänsyn till yrkesfisket, nu behöver vi också räkna med sportfiske som en påverkande faktor, framför allt när det gäller gädda. Sportfisket efter gädda har växt enormt på bara 5–10 år och det är viktigt att resursen nyttjas långsiktigt.

Vi behöver också säkra gullspångslaxens framtid, tackla oron för miljögifter i insjöfisk och kräftor, och kanske mest av allt hitta sätt att få ut vänerfisk lokalt på tallriken, på ett sätt som är lönsamt för yrkesfiskarna. Jag har stora förhoppningar om ett lyft för vänerfisk för det ligger i tiden att diskutera vad vi i Sverige är självförsörjande på. Och samtidigt finns en spännande rörelse där ”nya arter” introduceras som matfisk, som braxen.

Vågar du dig på lite framtidsspaning, hur ser Vänerns framtid ut?

– Jag tänker att i framtiden är Vänern Europas främsta plats för sportfiske, där hållbarhet och långsiktighet genomsyrar allt. Det spelar ingen roll om du gillar trollingfiske efter lax och öring eller spinnfiske efter gädda, eller för den delen ”coarse angling” – sportfiskare från hela Europa ska vilja komma hit. Och sportfisket ska vara en naturlig del av en helårssäsong för boenden och andra landsbygdsföretag, och gärna att dessa verksamheter också kan erbjuda andra besöksupplevelser.

Samtidigt kommer yrkesfisket på Vänern förse både lokala restauranger och städer med fisk från Vänern. Vänerkräftan är känd nationellt, och nya matupplevelser med olika fiskarter blir alltmer populära inom måltidsturismen. Småskaliga yrkesfiskare får bättre betalt, och fler kan utöka sin verksamhet genom lokal förädling och försäljning, och genom att kombinera sin verksamhet med besöksupplevelser som boende och servering.

Hur ser ditt personliga förhållande till Vänern ut?

– Jag fiskar på Vänern året runt, och har gjort det länge. Under de tuffare månaderna är jag särskilt inriktad på att fånga stora gäddor, det är min passion. Jag trollingfiskar också efter lax och öring och på sommaren blir det gös- och abborrfiske, oftast tillsammans med mina barn. Nystekt, färsk abborrfilé är bland det godaste man kan äta. Det är en riktig vardagslyx att kunna åka ut och fiska upp dem tillsammans med familjen. Jag njuter också mycket av skärgården och naturen. Vi reser sällan bort under sommaren utan tillbringar soliga sommardagar på skärgårdsöar där vi badar, paddlar SUP och njuter av sjön.

Slutligen, vilken är din favoritplats vid Vänern?

– Ön Gåsen i Vänerns norra skärgård.

Vill du veta mer om Vänerresurs eller komma i kontakt med John? Klicka här.

Vad är LEADER?

• En metod för landsbygdsutveckling som bygger på samarbete, lokala initiativ och lokala förutsättningar.
• Metoden utvecklades för snart 30 år sen av EU med syftet att privat, ideell och offentlig sektor i ett geografiskt område går samman och bildar en lokal aktionsgrupp kallad LAG.
• Varje LAG ansöker om projektpengar för att förverkliga sina utvecklingsidéer.
• Målet är att skapa attraktiva områden med konkurrenskraftig verksamhet, nya företag och fler jobb.
• I Sverige finns just nu 40 olika LEADER-områden.