Fiskar i Vänern

Braxen (Abramis brama)

Fiske efter braxen i Vänern
Braxen går alldeles utmärkt att bottenmeta med exempelvis mask eller majs i vegetationsrika områden. För yrkesfisket i Vänern har braxen i dagsläget en mycket liten betydelse.

Levnadssätt och biologi
Braxen är en karpfiskart som ofta förekommer bottennära där de äter bottenlevande djur. Tidvis förekommer de även i den fria vattenmassan där de äter djurplankton eller till och med små fiskar. Leken sker i början av sommaren på grunda vegetationsrika områden. Läs mer om braxens levnadssätt och biologi här.

Intressant fakta om braxen
Braxen kallas också lokalt för ”panka” vilket troligen har gett upphov till namnet på sjön Panken som har förbindelse med Vänern.

Id (Leuciscus idus)

Fiske efter id i Vänern
Id går att fånga med flera olika sportfiskemetoder, men det är nog vanligast att id fångas på mete. Id är dock ingen utbredd art för sportfisket i Vänern och har ingen betydelse för yrkesfisket i Vänern.

Levnadssätt och biologi
Id är en karpfiskart som ofta äter olika bottendjur och mindre fisk. Leken sker under våren i tillrinnande vattendrag och på grunda vegetationsrika områden. Läs mer om idens biologi och levnadssätt här.

Intressant fakta om id
Vill man testa på ett annorlunda fiske så går det faktiskt utmärkt att flugfiska efter id. Större idar jagar och äter ofta andra mindre fiskar, och för den flugfiskeintresserade kan det vara värt att testa att fiska efter id längs näckrosbälten nära utlopp från vattendrag till Vänern.

Mört (Rutilus rutilus)

Fiske efter mört i Vänern
Mört fångas ofta vid mete nära stranden runt Vänern. Mört är dock ingen utbredd art för sportfisket i Vänern, och har ingen betydelse för yrkesfisket.

Levnadssätt och biologi
Mörten känns ofta väl igen på de röda ögonen och silverskimrande kroppen. Mörten är en karpfisk som mestadels äter djurplankton men också insekter och andra smådjur i vattnet. Leken sker under våren i tillrinnande vattendrag och på grunda vegetationsrika områden. Läs mer om mörtens biologi och levnadssätt här.

Intressant fakta om mört
Mört är känslig för försurning och kan hjälpa till att indikera försurningspåverkade vatten. På så sätt kan förekomst av mört användas vid bland annat kalkeffektsuppföljning i sjöar. Om man fångar flera årsklasser och årsungar av mört vid ett provfiske i en sjö indikerar det att vattnet har ett bra pH-värde över tid. Saknas det helt vissa årsklasser av mört så kan det indikera att sjön tidvis kan vara försurningspåverkad. I Vänern är det dock bra pH och bra bestånd av mört.

Stäm (Leuciscus leuciscus)

Fiske efter stäm i Vänern
Stäm fångas väldigt sällan vid sportfiske i Vänern och har ingen betydelse för yrkesfisket.

Levnadssätt och biologi
Stäm är en karpfisk som mestadels äter insekter på botten och ytan. Leken sker under våren i vattendrag på sand och grusbottnar. Läs mer om stämmens biologi och levnadssätt här.

Intressant fakta om stäm
Sportfiskerekordet på stäm är fångat i Varnan som mynnar i Vänern vid Kristinehamn. Rekordfisken vägde 401 gram och var 32 cm lång.

Abborre (Perca fluviatilis)

Fiske efter abborre i Vänern
Abborren är kanske Sveriges populäraste sportfiskeart, och i Vänern kan fisket efter abborre vara riktigt bra. Den kan fiskas med både spinn, mete och pimpel,  och även om abborren kanske framför allt förknippas med rödvita flöten och sommarfiske så går det i princip att fiska abborre under hela året. Dessutom är abborre en fantastiskt god matfisk. Det görs även en del fångster av abborre i yrkesfisket, även om det riktade fisket efter abborre inte är så stort i Vänern.

Levnadssätt och biologi
Abborren är en rovfisk som byter och äter flera olika föda under sitt liv. Som liten består dieten av djurplankton för att sedan övergå till insekter, och när den blir tillräckligt stor övergår abborren till att äta andra mindre fiskar. Leken sker under våren då abborren lägger sina äggsträngar på vegetation i vattnet. Läs mer om stämmens ekologi och levnadssätt här.

Gös (Sander lucioperca)

Fiske efter gös i Vänern
Gösen är en mycket populär fisk för sportfisket i Vänern. Den vanligaste sportfiskemetoden efter gös i Vänern är nog trolling, men den fiskas även med spinn och vertikalfiske, då ofta jiggar. Gösen är också en mycket god matfisk och är en viktig art för yrkesfisket i Vänern.

Levnadssätt och biologi
Gösen är en utpräglad rovfisk som är släkt med abborren, och äter framförallt andra mindre fiskar. Leken sker under våren då gösen leker på grunda näringsrika områden i sjön, eller vandrar upp i något av Vänerns tillrinnande vattendrag för att leka. Läs mer om gösens biologi och levnadssätt här.

Intressant fakta om gös
Gösen har mycket ljuskänsliga ögon som den har nytta av för att jaga i grumliga sjöar och dåliga ljusförhållanden.

Lake (Lota lota)

Fiske efter lake i Vänern
Laken är en doldis och kanske en så kallad ”bubblare” som kan komma att bli mer populär bland fiskare i Vänern framöver. Laken är nog inte så välkänd för vanliga semesterfiskare, däremot är den för vissa inbitna sportfiskare en mycket eftertraktad sportfisk som man har väldigt goda chanser att fånga stora exemplar av i Vänern om man vet var, när och hur den ska fiskas. De sportfiskare som riktar sitt fiske efter lake fiskar ofta med jiggar eller bottenmete. Laken anses också vara en god matfisk, och det förekommer en del fångster av lake i yrkesfisket, även om den inte utgör någon betydande del av yrkesfisket.

Levnadssätt och biologi
Laken är vår enda sötvattenslevande torskfisk. Den lever stora delar av tiden på djupare kallare vatten där den äter bland annat kräftdjur, snäckor och fisk. Leken sker under vintern på djup mellan 1–15 meter med hårdare bottnar. Läs mer om laken här.

Intressant skröna om lake
Visste ni att Vänern har sitt eget sjömonster? Sjömonstret heter Koffa och håller ofta till i vattnet runt Torsö, Brommö och ner mot Kållandsö. Vissa menar att Koffa är en stor lake eller lake-liknande fisk, och kallas därför ibland också för Lakakoffa. Men helt vad Koffa är, eller exakt hur och när historian om Lakakoffa uppkommit, vet man inte säkert.

Harr (Thymallus thymallus)

Fiske efter harr i Vänern
Harren är inte någon stationärt förekommande art i Vänern. Däremot finns den i Klarälven och kan sporadiskt förekomma i norra Vänern nära Klarälvens mynning. I Vänern förekommer heller inget fiske efter harr, däremot har harr enligt uppgifter fångats vid enstaka tillfällen i både yrkes- och sportfiske i norra Vänern nära Klarälvens utlopp.

Levnadssätt och biologi
Harr är en fisk som framför allt förknippas med nordliga strömmande vatten, men förekommer även i sjöar. Det sydligaste naturliga harrbeståndet i Sverige finns i Vättern. I Vänern förekommer harren endast sporadiskt i närheten av Klarälvens utlopp. Beståndet av harr i nedre delen av Klarälven mot Vänern är mycket begränsat och starkt påverkat av bland annat vattenkraftsdammar och flottledsrensningar. Harrens föda består mest av insekter, kräftdjur och mindre fisk. Läs mer om harren här.

Nors (Osmerus eperlanus)

Fiske efter nors i Vänern
Det förekommer inte något direkt riktat sport- eller yrkesfiske mot nors i Vänern. Däremot håvas nors i vattendrag under dess lek och lekvandring. Det är delvis ett kulturellt betingat fiske där norsen fångas och äts enligt tradition, och delvis även ett fiske efter betesfisk.

Levnadssätt och biologi
Nors är en pelagisk fiskart som lever i stim i den fria vattenmassan. Nors äter framför allt djurplankton men kan också övergå till fiskdiet när den blir större. Norsen är den vanligaste fiskarten i Vänern och är en väldigt viktig art för Vänerns ekosystem och näringsväv där den bland annat utgör viktig föda till flera andra fiskart. Leken sker under tidig vår då den vandrar upp och leker i Vänerns tillflöden. Läs mer om nors här.

Intressant fakta om nors
Nors är den vanligaste fisken i Vänern och beräknas utgöra över halva den totala fiskbiomassan i sjön!

Gädda (Esox lucius)

Fiske efter gädda i Vänern
Gäddan är en av de viktigaste sportfiskearterna i Vänern. Sportfisket sker med flera olika metoder men spinnfisket är det absolut vanligaste. Det förekommer också ett visst yrkesfiske efter gädda i Vänern men det är inte av någon större ekonomisk betydelse för yrkesfisket i sjön.

Levnadssätt och biologi
Gäddan har ett solitärt levnadssätt där den födosäker och lever ensamt. Gäddan är mångfacetterad och kan leva i olika miljöer och specialisera sig på olika föda eller vara mer generalist och äta det som erbjuds för stunden. Det finns inte mycket studier på gädda i Vänern, men det är troligt att olika individer lever på lite olika sätt, där vissa jagar mer pelagiskt och andra grundare eller mer strandnära. Olika typer av fisk är dock det som utgör den allra största delen av vuxna gäddors föda. Läs mer om gäddan här.

Intressant fakta om gädda
En gädda på en meter i Vänern har beräknats vara ca 16 år gammal!

Lax (Salmo salar)

Fiske efter lax i Vänern
Lax är en av de viktigaste arterna för sportfisket i Vänern. Sportfisket efter lax sker nästan uteslutande med trolling, vilket innebär att man släpar flera beten efter båt. Lax anses också vara en god matfisk, och det förekommer även en del yrkesfiske efter lax.

Levnadssätt och biologi
Lax i Vänern är en ishavsrelikt från när sjön var en del av havet. Vid landhöjningen efter förra istiden blev lax instängda i sjön, och Vänerns laxar lever nu hela sin livscykel i sötvatten. Laxen lever pelagiskt i den fria vattenmassan där de jagar och äter siklöja och nors. Det finns idag två olika kvarvarande laxstammar i Vänern med lekplatser i Klarälven och Gullspångsälven. Leken sker i älvarna på hösten på grusbottnar där rommen grävs ner. Rommen kläcks på våren och laxungarna stannar sedan i älven 1–3 år innan de vandrar ut till sjön för att äta sig stora. Efter 1–4 år i sjön vandrar laxen åter upp till samma plats i samma älv som de själva fötts i för att leka. I Vänern är all vildlax fredad från fiske. Däremot sätts det ut odlad lax i sjön som man får fiska på. De odlade laxarna särskiljs från vild lax genom att fettfenan klipps bort på odlad lax. Läs mer om laxens liv och biologi här.

Intressant fakta om lax
Lax som lever hela sitt liv i sötvatten är mycket ovanligt. Det finns endast ett fåtal stammar kvar i hela Europa och två av dessa – Gullspångslax och Klarälvslax – finns i Vänern. Historiskt sett har det dock funnits fler laxstammar i Vänern med lekområden i Norsälven, Byälven och Borgviksån.

Öring (Salmo trutta)

Fiske efter öring i Vänern
Öring är likt lax en av de viktigaste arterna för sportfisket i Vänern. Sportfisket efter öring sker likt lax nästan uteslutande med trolling, vilket innebär att man släpar flera beten efter båt. Det förekommer även en del yrkesfiske efter öring.

Levnadssätt och biologi
Öringens levnadsätt i Vänern liknar i stort laxens. Öringen lever också delvis pelagiskt där de jagar och äter siklöja och nors, men födosöker också till skillnad från laxen mer strandnära. Man känner idag till tre olika kvarvarande öringstammar i Vänern med lekplatser i Klarälven, Gullspångsälven och Tidan. Leken sker i vattendragen på hösten på grusbottnar där rommen grävs ner. Rommen kläcks på våren och öringungarna stannar sedan i älven ett eller flera år innan de vandrar ut till sjön för att äta sig stora. Öringen återkommer också likt laxen till samma plats i samma vattendrag som de själva fötts i för att leka. I Vänern är all vild öring fredad från fiske. Däremot sätts det ut odlad öring i sjön som man får fiska på. På samma sätt som för laxen så särskiljs odlade öringar från vild lax genom att fettfenan klipps bort på odlad öring. Läs mer om öringens liv och biologi här.

Intressant fakta om öring
Gullspångsöringen som naturligt reproducerar sig i Gullspångsälven och finns i Vänern är väldigt snabbväxande. Sportfiskerekordet på Gullsångsöring i Vänern är över 14 kg!

Asp (Aspius aspius)

Fiske efter asp i Vänern
Asp är ingen vanlig art för sportfiske i Vänern. Det förekommer dock ett visst riktat sportfiske efter asp, och den fångas även som bifångst vid trollingfiske efter andra arter. Aspen har idag ingen betydelse som matfisk och är ingen art som yrkesfisket riktar sig mot.

Levnadssätt och biologi
Aspen är den största av våra svenska karpfiskar och kan väga upp mot 15 kg. Den är generellt ganska ovanlig, men finns indikationer om att arten har blivit vanligare i Vänern på senare år. Som vuxen består aspens föda av fisk. Asp leker på våren då den vandrar upp i vattendrag för att leka på grunda strömsträckor. Läs mer om aspens liv och biologi här.

Intressant fakta om asp
Asp lever som små i stim för att sedan övergå till att leva solitärt. Aspen könsmognar ganska sent, ofta inte förrän efter 10 års ålder.

Bergsimpa (Cottus poecilopus) och Stensimpa (Cottus gobio)

Fiske efter simpa i Vänern
Simpor har ingen betydelse för fisket i Vänern.

Levnadssätt och biologi
Det två simporna bergsimpa och stensimpa är små och lever som namnen antyder på hårda sten och grusbottnar där de till exempel äter insekter, maskar och fiskägg. Simpor karakteriseras av sitt stora huvud och bröstfenor. De bägge arterna liknar varandra i stora drag och kan också vara svåra att särskilja. Vid leken som sker på våren så bygger hanar bon bland stenar där honor lägger sin rom. Läs mer om simpor här.

Intressant fakta om simpor
Bergsimpa och stensimpa är fiskarter som saknar fjäll.

Hornsimpa (Myoxocephalus quadricornis)

Fiske efter simpa i Vänern
Simpor har ingen betydelse för fisket i Vänern.

Levnadssätt och biologi
Hornsimpan är en relativt ovanlig fiskart som trivs i djupa syrerika och näringsfattiga sjöar. Hornsimpan karakteriseras och särskiljs från andra simpor av fyra knölar på huvudet. Leken sker under vintern på relativt grunt vatten, där hanen gräver ett bo där äggen läggs som hanen också vaktar efter leken. Läs mer om hornsimpa här.

Intressant fakta om hornsimpa
Hornsimpans knölar på huvudet kan variera i utformning från att vara kraftiga knölar till slätare utbuktningar på huvudet.

Björkna (Abramis bjoerkna)

Fiske efter björkna i Vänern
Björknan är en väldigt vanlig fångst vid strandnära mete i närheten av vegetation. Det är dock inte vanligt att rikta sitt fiske efter björkna. Den har heller inte någon betydelse för yrkesfisket.

Levnadssätt och biologi
Björknan är en karpfisk som till stora delar liknar braxen till både utseende och levnadssätt. Björknan blir dock inte lika stor som braxen. Den förekommer i grunda närings- och vegetationsrika områden där den framför allt äter bottendjur och djurplankton. Läs mer om björkna här.

Intressant fakta om björkna
Det är inte ovanligt att björkna hybridiserar med braxen, men de kan även hybridisera med mört och sarv.

Bäcknejonöga (Lampetra planeri)
och Flodnejonöga (Lampetra fluviatilis)

Fiske efter nejonögon i Vänern
Nejonögon har ingen betydelse för fisket i Vänern. Förr i tiden var flodnejonöga en viktig art för sportfisket i Norrland, men i Vänern finns inte samma historia.

Levnadssätt och biologi
Nejonögon tillhör gruppen rundmunnar. Bäcknejonöga lever i vattendrag som mynnar i Vänern och sporadiskt kan de förekomma i Vänerns mynningsområden. Bäcknejonöga lever större delen av livet nergrävd i bottensediment där de filtrerar plankton ur vattnet. Flodnejonögon lever också som filtrerare i bottensedimentet under flera år innan de till skillnad från bäcknejonögat vandrar ut i sjön. Vuxna flodnejonögon är parasiter som suger sig fast och lever på vävnad av andra fiskarter som nors och lax. När det är dags för lek vandrar de återigen upp i älvar och åar och dör sedan efter leken. Läs mer om nejonögon här.

Intressant fakta om nejonöga
När hanen gör en lekgrop för honan att lägga sin rom använder den ofta munnen för att flytta stenar.

Elritsa (Phoxinus phoxinus)

Fiske efter elritsa i Vänern
Elritsa har ingen betydelse för fisket i Vänern.

Levnadssätt och biologi
Elritsan är en liten försurningskänslig karpfisk som gillar kallt och syrerikt vatten och är vanligt förekommande i hela landet. Elritsan förekommer ofta i större stim och äter djurplankton, insektslarver och andra smådjur. Läs mer om elritsa här.

Intressant fakta om elritsa
Elritsa är en fiskart med många olika lokala namn som erling, skinnerling, alekula, alkuva, alkutta, kur, äling, elling, glirr, gli, blindsill budd, kvidd, laxbådd, görkänga och örkytt.

Faren (Abramis ballerus)

Fiske efter faren i Vänern
Riktat sportfiske efter faren är ovanligt i Vänern och den har ingen betydelse för yrkesfisket.

Levnadssätt och biologi
Faren är en relativt ovanlig karpfisk som bara finns i fåtal vatten i Sverige. Födan består framför allt av djurplankton och växtdelar. Leken sker tidigt på våren på översvämmade gräsbottnar. Läs mer om faren här.

Färna (Squalius cephalus)

Fiske efter färna i Vänern
Riktat sportfiske efter färna förekommer i några av Vänerns tillflöden där den fiskas med till exempel bottenmete eller flytbröd. Färnan har ingen betydelse för yrkesfisket.

Levnadssätt och biologi
Färna är en karpfisk som framför allt förekommer i några av Vänerns tillflöden. Färnan äter det mesta och födan kan bestå av allt från växtdelar och insekter till fisk och groddjur. Färnan leker på våren i strömmande vatten. Läs mer om färna här.

Intressant fakta om färna
Yngre färnor lever i stim för att sedan som vuxna leva mer solitärt.

Gers (Gymnocephalus cernuus)

Fiske efter gers i Vänern
Det förekommer inte något riktat sport- eller yrkesfiske efter gärs i Vänern.

Levnadssätt och biologi
Gärs är en vanligt förekommande abborfisk som lever på botten där de bland annat äter olika bottendjur och mygglarver. Gärsens ögon är anpassade för grumligt och mörkt vatten vilket gör att den kan födosöka på natten och på djupare vatten. Läs mer om gärs här.

Intressant fakta om gärs
Gärs kan också kallas för ”snorgärs” eftersom den är väldigt slemmig.

Benlöja (Alburnus alburnus)

Fiske efter benlöja i Vänern
Det förekommer en del mete efter löja som används till agn vid till exempel trolling efter lax och öring. De förekommer inte något yrkesfiske efter benlöja i Vänern.

Levnadssätt och biologi
Benlöja, eller bara löja, är en liten stimlevande karpfisk som är väldigt vanlig i princip hela landet. Löjan äter plankton, kräftdjur och insekter. Leken sker framåt sommaren när vattentemperaturen stigit upp mot 18 grader. Läs mer om benlöja här.

Intressant fakta om benlöja
Löjans fjäll har tidigare använts för tillverkning av konstgjorda pärlor.

Nissöga (Cobitis taenia)

Fiske efter Nissöga i Vänern
Det förekommer inte något riktat sport- eller yrkesfiske efter Nissöga i Vänern.

Levnadssätt och biologi
Nissöga är en liten ovanlig karpfisk som framförallt förekommer längs södra ostkusten, samt i Mälardalens vatten, i Vättern och Vänern. Nissöga är nattaktiv då den födosöker kräftdjur, insektslarver och små bottendjur. På dagarna kan den gräva ner sig i sand- eller lerbottnar. Läs mer om Nissöga här.

Intressant fakta om Nissöga
Vid låg syrehalt i vattnet kan nissöga simma upp till vattenytan och ta in syre från luften.

Ruda (Carassius carassius)

Fiske efter ruda i Vänern
Riktat sportfiske efter ruda är ovanligt i Vänern, men för vissa sportfiskare är rudan en intressant art att fiska efter. Det förekommer inte något riktat yrkesfiske efter ruda i Vänern.

Levnadssätt och biologi
Rudan är en karpfisk som kan variera mycket i utseende beroende på vilka andra fiskar som finns i vattnet. I sjöar där rudan lever tillsammans med gädda får den en hög rygg, och den har också en lång ryggfena. Rudan är kanske den mest tåliga av våra svenska fiskarter mot låga syrehalter, och kan förekomma i vatten där andra fiskarter slagits ut av syrebrist. Läs mer om ruda här.

Intressant fakta om ruda
Rudan kan överleva extrema förhållanden och vakna till på våren efter att i princip vara infryst i bottensedimentet en kall vinter.

Sarv (Scardinius erythrophthalmus)

Fiske efter sarv i Vänern
Sarv är en vanlig fiskart i Vänern och den fångas ofta på metspö nära strandkanten tillsammans med andra karpfiskar. Det förekommer inte något riktat yrkesfiske efter sarv i Vänern.

Levnadssätt och biologi
Sarv är en karpfisk som ofta kan kännas igen och särskiljas från exempelvis mört på sin guldskimrande kropp och skarpa nästan rödlysande fenor. Sarven hittas ofta vid vegetation i grunda och näringsrika områden där de äter insekter, smådjur och även växter. Läs mer om sarv här.

Siklöja (Coregonus albula)

Fiske efter siklöja i Vänern
Siklöja är den viktigaste arten för yrkesfisket i Vänern. Siklöjan fiskas av yrkesfisket för sin rom och inte fisken i sig.

Levnadssätt och biologi
Siklöjan är lätt att särskilja från till exempel benlöja då siklöjan har fettfena. Siklöja är en så kallad pelagisk fiskart som lever i stim i den fria vattenmassan där de äter plankton. Siklöjan är också en viktig bytesfisk och föda för andra fiskarter som lax och öring. Leken sker under sen höst och tidig vinter då de samlas över sand- och grusbottnar med varierat djup. Läs mer om siklöja här.

Intressant fakta om siklöja
Vänerlöjrom är precis som löjrom från Kalix skyddad enligt EU:s ursprungsbeteckning.

Sik (Coregonus maraena)

Fiske efter sik i Vänern
Sportfisket efter sik i Vänern är mycket sparsamt. Inte heller yrkesfisket förekommer i någon större omfattning, till stor del på grund av en problematik kring dioxinhalter i sik.

Levnadssätt och biologi
Sik är en laxfisk och känns lätt igen på bland annat sin fettfena. I Vänern förekommer det rikligt med sik, delvis på grund av att fisket är mycket begränsat och livsbetingelserna goda. Siken är höstlekande och leken sker längs stränderna, ofta på grus- och sandbottnar. Siken föredrar djupt, kallt och syrerikt vatten. Födan kan bestå av både plankton, bottendjur, insekter och fisk. Läs mer om sik här.

Intressant fakta om sik
Tidigare trodde man att det fanns fem olika arter av sik i Vänern: sandsik, älvsik, planktonsik, storsik och aspsik. Nu vet man att det är samma art, men att siken kan se olika ut beroende på omgivningsfaktorer och föda.

Småspigg (Pungitius pungitius) och Storspigg (Gasterosteus aculeatus)

Fiske efter spigg i Vänern
Det förekommer inte något sportfiske eller yrkesfiske efter spigg i Vänern

Levnadssätt och biologi
Både storspigg och småspigg förekommer i den fria vattenmassan där de äter små kräftdjur och plankton. De två arterna särskiljs lätt genom att småspiggen har nio ryggtaggar medan storspiggen har tre taggar. Leken sker på grunt vatten under våren, och både stor- och småspiggens hanar bygger bo där honan lägger sin rom och som de sedan försvarar från andra hanar. Läs mer om spigg här.

Intressant fakta om spigg
Ett gemensamt lokalt namn för små- och storspigg i Värmland är ”spragg”. I södra delen av Vänern förekommer namnet ”sketspik”.

Sutare (Tinca tinca)

Fiske efter sutare i Vänern
Sutaren är en spännande fiskart för sportfiskare, och kan metas nära botten med till exempel majs eller mask. Däremot är den inte speciellt utbredd som sportfiskeart i Vänern, och den har ingen betydelse för yrkesfisket.

Levnadssätt och biologi
Sutaren är en bottenlevande fiskart som äter och trivs på mjuka vegetationsrika bottnar, gärna med näckrosor. Sutaren äter framför allt bottendjur, snäckor och insektslarver. Leken sker framåt sommaren på grunt vatten vid vattentemperaturer närmare 20 grader. Läs mer om sutare här.

Intressant fakta om sutare
Sutare kan också kallas lindare eller skomakare. Förr i tiden användes sutarens skinn till att göra olika produkter, som skor och kläder.

Vimma (Vimba vimba)

Fiske efter Vimma i Vänern
Sportfisket efter vimma är mycket sparsamt och för yrkesfisket har vimman ingen som helst betydelse.

Levnadssätt och biologi
Vimman är en ganska ovanlig karpfisk som känns igen på sin långa trubbiga nos och nedåtriktade mun. Födan kan bestå av allt från växtdelar till insekter och småfisk. Leken sker på våren i tillrinnande vattendrag. Vimman är annars en art där det finns en hel del kunskapsluckor i dess livscykel. Läs mer om vimma här.

Intressant fakta om vimma
Vimmans lekdräkt kan vara färgrik och mycket olik dess teckning och utseende övriga delar av året.

Ål (Anguilla anguilla)

Fiske efter ål i Vänern
Sportfisket efter ål är inte tillåtet i Vänern. I yrkesfisket finns vissa dispenser för fiske av ål och fisket har en liten betydelse för vissa yrkesfiskare.

Levnadssätt och biologi
Ålen är klassad som akut hotad av artdatabanken. Ålen som finns i Vänern är av samma ursprung som alla ålbestånd i Europa. Den europeiska ålen har en mycket speciell livscykel då den leker i Sargassohavet och driver och vandrar sedan med havsströmmarna till våra kuster där den kan vandra upp i sjöar och vattendrag, eller stanna längs kusten, för att växa upp och tillväxa. När ålen blivit vuxen och det är dags för lek så vandrar den tillbaka till Sargassohavet. Ålen är en bottenlevande fisk och äter vad den kommer över, allt från insekter till musslor, kräftdjur och fisk. Läs mer om ål här.

Intressant fakta om ål
Ålen är en mycket mytomspunnen fiskart med vissa kunskapsluckor i dess livscykel, framför allt kring leken, som sker i Sargassohavet söder om Bermuda på flera hundra meters djup! Det tar sedan ett till tre år för ålynglen att driva och vandra med havsströmmarna till våra kuster. Vandringen tillbaka till Sargassohavet för lek tar minst ett halvt år.