Fredrik Hoppstadius om biosfärområde Vänern

Vänerns södra kustlinje och skärgård är ett så kallat biosfärområde. Fredrik Hoppstadius är kulturgeograf och forskare och intresserar sig särskilt för hur turism kan bidra till hållbar utveckling i området.

Ett biosfärområde ska fungera som ett förebildsområde för hållbar utveckling. De omfattar ofta platser med höga kultur- och biologiska värden. Själva ordet biosfär innefattar allt levande på planeten och den miljö livet finns i. Biosfärområde Vänern sträcker sig från Sjötorp och Torsö i norr till Kållandsö i väster. Vänerskärgården med Kinnekulle utsågs 2010 till Sveriges andra biosfärområde.

Människor gör hållbarhet tillsammans
Det avgörande för varför det är viktigt när man pratar om turism och hållbar utveckling är att ett biosfärsområde ska inte bara skyddas och bevaras – utan också brukas. Därför är människorna i området, som boende och företagare otroligt viktiga. Det är människorna på platsen som skapar förutsättningarna för hur biosfärområden ska användas på ett långsiktigt hållbart sätt.

– I biosfärområden har turismutveckling visat sig vara ett bra sätt att jobba med hur hållbar utveckling genomförs i praktiken. Alla försöker på sitt på sitt sätt, att bidra mot ett gemensamt mål. På platser som inte är biosfärområden går hållbarhetsarbetet mycket långsammare eftersom det ofta inte finns något standardiserat sätt att jobba med hållbarhet inom besöksnäringen, säger Fredrik Hoppstadius.

En demokratisk och inkluderande process
Inom biosfärsområden ligger fokus på hur man arbetar med hållbarhet. Dels genom lokal samverkan mellan turismföretagen och dels genom gemensamma aktiviteter bland boende och verksamma på platsen. Enligt Fredrik Hoppstadius innebär statusen som biosfärområde en samverkansprocess som gör är det enklare för även små företag att engagera sig i hållbarhetsarbetet, som annars kanske ser en utmaning i att ta sig an stora frågor.

Genom samarbetet skapas enklare sätt att lära sig göra saker mer hållbart, det kan vara så enkelt som ett avslappnat möte för att diskutera gemensamma problem och föreslå lösningar som kan hjälpa andra.

– Hållbarhet är inget vi checkar av på en lista, hållbarhet är något vi lär oss göra tillsammans. Därför ska det kännas inkluderande att engagera sig, inte krångligt eller dyrt. Gemenskapen ger styrka och det gör att alla kan satsa långsiktigt med enkla medel.

Vilken roll spelar Vänern för hållbar utveckling i biosfärområdet?

– Statusen som biosfärområde innebär att alla hjälps åt att både bevara och bruka naturen. När människor får uppleva naturen från vattnet, när man vistas i den, kommer tankarna på hållbarhet i sin renaste form. Där och då blir det naturligt och självklart tänka på att bevara det.

Vad kan företagare vid Vänerns nordligare delar lära av det som görs i söder när det gäller hållbar turismutveckling?

– Nätverken och nätverkande det som gör skillnad. När människor börjar samarbeta skapar det ett mer öppet företagsklimat i hela området. Genom samarbete så blir det enklare att nå mål som annars verkar för stora för den enskilde och det är särskilt viktigt inom besöksnäringen som är så fragmenterad. Hållbara alternativ är något som turister efterfrågar. Biosfärområdet erbjuder enkla medel för att skapa en ny profil som är mer uppdaterad mot dagens konsumenter.

 

Läs mer om Biosfärområde Vänerskärgården med Kinnekulle.

Läs Fredrik Hoppstadius forskning och avhandling om hållbarhetsarbete och turismutveckling i biosfärområdet. Avhandlingen är på engelska.