Det snabba svaret är sötvattensbiologi. Sara växte upp vid Vänerns strand och har alltid varit intresserad av naturen. Idag jobbar hon på kansliet till Vänerns vattenvårdsförbund som ligger i Länsstyrelsens lokaler i Mariestad.

– Som samordnare har jag mycket kontakt med människor. Jag kopplar ihop personer från olika projekt och samarbeten, och ansvarar för att informera om Vänerns miljö och miljötillstånd. Allmänheten ska kunna ta del av vad som händer på ett lättförståeligt sätt, till exempel genom årsrapporten ”Vad händer i Vänern”.

Vad gör Vänerns vattenvårdsförbund och vilka är med?

Föreningens medlemmar är aktörer som på något sätt nyttjar, påverkar, utövar tillsyn eller i övrigt värnar om Vänern. Det rör sig till exempel om alla kommunerna runt sjön samt industrier och företag som ligger i anslutning till vattnet. I föreningen finns också intresseorganisationer för fiske och jordbruk och olika slags naturskyddsföreningar.

Det dagliga arbetet består i att jobba med aktuella miljöfrågor.

– Vi genomför olika undersökningar, sammanställer och utvärderar resultat från den nationella miljöövervakningen, berättar Sara. Med hjälp av resultaten formulerar vi miljömål och föreslår åtgärder. Vi deltar också i olika projekt och arbetar som vattenråd för Vänern. En annan viktig del är att samverka med andra organisationer för att utbyta erfarenheter och effektivisera arbetet.

Varje år arrangeras även Vänerdagen där de senaste resultaten från miljöövervakningen presenteras och deltagarna får möjlighet att diskutera aktuella frågor som rör Vänern. Det rör sig till exempel om fiskebeståndet, fågellivet, vattennivåerna och Vänerns miljö.

Havsörnen har kommit tillbaka

Mycket har hänt sedan 60- och 70-talen då tunga industrier hade så gott som raka rör ut i Vänern. Efter skärpta miljölagar har vattnet idag bra värden, men eftersom Vänern är stor och komplex är Storvänern näringsfattig samtidigt som övergödning skapar problem i många vikar.

– Vi ser det dels inom miljöövervakningen men också med blotta ögat att Vänerns stränder växer igen, berättar Sara. Det beror inte bara på övergödning utan också på ett förändrat vattenstånd. När strandområden inte översvämmas på vintern och tidig vår får nämligen buskar och träd fäste på öppna stränder, kala klippor och skär. Därför behövs en långsiktigt hållbar och naturanpassad tappningsstrategi, för både högt och lågt vattenstånd är av stor betydelse för den biologiska mångfalden. Det påverkar häckningen för fåglar och fiskarnas lek.

Med andra ord behövs en ständig och aktiv miljöbevakning för att se hur vattenkemin och den biologiska mångfalden påverkas. Och att det går att vända en negativ utveckling till en positiv är havsörnen ett levande bevis på. En kombination av jakt och miljögifter gjorde att den försvann från Vänern i över hundra år, men sen 2001 häckar den återigen i Vänerskärgården.

Igenväxning och invasiva arter

De största utmaningarna för Vänern just nu är alltså igenväxningen av stränderna men även risken för att främmande invasiva arter ska sprida sig till sjön.

– Vi har ju internationell sjöfart här och främmande arter kan komma in med ballastvattnet, som vandrarmusslan som kan ta över hela bottnar och täppa igen vattenrör och slussar. Med den i vattnet går det inte att bada utan badskor. Och vi vill undvika sjögull som ställer till problem i Mälaren, berättar Sara.

Sjögull är en växt som täcker igen vikar och hindrar solljus att nå ner till botten. Det leder till att undervattensväxter dör och att vattnet blir grumligt. I värsta fall ökar också risken för giftalgblomningar. Där sjögull finns går det inte heller att bada eller åka båt.

– Vi satsar därför på informationskampanjer till allmänheten så att fler får kännedom om de här arterna, vad de ställer till med och hur man kan rapportera in misstänkta fynd. Tidig upptäckt är A och O i bekämpningen, säger Sara.

Liten insats kan göra stor skillnad

Sara konstaterar att bra vatten är ingenting man kan ta för givet. Det gäller att vara rädd om och vårda det för kommande generationer. Vänern har i dagsläget ett mycket bra dricks- och badvatten och det är ovanligt med algblomningar

– Det kan vara bra att veta att en liten insats gör stor skillnad, som när ideella krafter röjer igenvuxna fågelskär eller badvikar. Det gör stor skillnad för den biologiska mångfalden vid den platsen. Och vi människor mår ju bra när vi kan vara vid öppna stränder. Det är viktigt för vår rekreation. Så jag vill uppmana den som kan att gärna röja sin vänervik, för alla bäckar små ger verkligen effekt.

Här kan du läsa mer om Vänerns vattenvårdsförbund och den årliga miljörapporten.

Fotograf: Charlotte Ferneman, Mariestads-Tidningen